En vanlig dag på jobbet
Så var det onsdag igen då. Mina längsta dagar av veckan är äntligen över och jag lever än! Är ett stort fan av mitt nya schema måste jag säga. Jag får så himla mycket gjort om dagarna. Fick för mig idag att det skulle kunna vara bra att skriva ner vad det är som behöver göras, alla mina måsten. Av åtta punkter hann jag bocka av fyra! Känner mig stolt.
Något ännu bättre med nya schemat är ju att jag får sovmorgon i slutet av veckan. Mycket uppskattat! För efter att ha jobbat 39 timmar på tre dagar är man ganska så trött faktiskt, tro det eller ej! Har fortfarande vänner som efter lite mer än åtta månader fortfarande tror att jag bara sitter och leker med barnen här borta och resten av tiden bara har en massa roliga äventyr för mig. Hate to break the news to you all, men det är inte riktigt så det ser ut! Tänkte jag skulle dra ner sanningen lite mer på papper med ett litet exempel från dagen:
Jag kommer upp från min lugna, men numera väldigt mörka, källare kl 6:40! Barnen springer runt på övervåningen och jagar varandra. Med andra ord, energin på topp. Jag tar över och vi kollar en stund till på tv och går sedan ner för att "äta" frukost. I själva verket sitter de med varsin yogurt framför sig och jag sitter och tjatar om att de ska äta. Vi vet alla hur detta slutar. Jag blir arg och stressad för att de inte äter, de blir arga för att jag tjatar och det hela slutar med att jag matar dem båda för att de ska få i sig något innan det är dags att göra sig i ordning för skolan.
Med frukosten svald går vi upp på övervåningen igen för att borsta tänder, påklädnad och allmän rengöring. Här kan mycket gå fel. Tandkrämen är för stark, fel färg på tandborsten, vattnet är för varmt/kallt, handduken är för blöt (vilket inte är konstigt om man slänger ner den under rinnande vatten), kissvägran, en treåring som springer runt med en nerkissad pull up. Ni förstår vad jag menar. När väl det lugnat ner sig är det då påklädnad som står på schemat. Då kan det vara allt ifrån att tröjan är för stor till att byxorna är för tajta eller att man bara inte gillar att ha på sig kläder alls. Man vill ha på sig kalsongerna som det står "danger" på, fast de ligger i smutstvätten och får man inte dem tänker man minsann inte gå till skolan alls. Och även fast man lyckats få på en unge kläder ska man inte ropa hej än. För medan man klär på den andra vägrande så har ju den första börjat klä av sig! Under tiden tickar också klockan på i en rasande fart, vilket gör hela situationen ännu mer frustrerande.
Cirka 20-30 minuter senare är pojkarna påklädda, kissade, nyborstade och endast ett moment återstår. Att ta på sig skorna. Detta låter inte som något större problem, men oj så fel man kan ha. Att som två pojkar på två och tre år ha mer skor en annan på hyllan i hallen gör hela processen så mycket längre än den behövs. De vill ha de blåa skorna, sandalerna, brorsans skor, eller fotbollsskorna på sig. Men självklart inte de nya converse skorna som deras mamma köpt åt de för på tok alldels för mycket pengar. Strumpor ska man inte heller ha på sig för den delen. Räkna med att det tar ungefär 15 minuter att få på två par skor!
Förhoppningsvis sitter det två mer eller mindre nöjda pojkar i baksätet klockan 8:10 och det enda som återstår är att lämna av dem i skolan. Men tro inte att det hela är slut för det. Tvätt, disk, strykning, handling och annat smått och gott väntar så fint när bilen vänder för att åka tillbaka hemåt.
Ja sådär ser en ganska så vanlig morgon ut för mig numera. Så nästa gång ni undrar varför jag är så trött när barnen äntligen sover middag kan ni ju fundera över det! Men så har vi ju också väldigt mysiga stunder som dessa också:
Kommentarer
Trackback
